what we dream is all that matters

Ett tomt blad i en ny bok. En ny bok jag började skriva på för sex månader sedan. Boken som fick sig en helomvändning från mina tidigare livshistorier. Den novell som innehöll allt jag bara hade kunnat önska mig. Den historia som blev livets liv. London livet. 
 
Jag sitter just nu i Lufthansas lounge på Heathrow. Det är dags att åka hem. Allting har ett slut och nu är det dags att stänga la London för att börja på nästa. Jag kan medge att tårarna trycker bakom ögonlocken när jag skriver detta. För även om jag känner mig redo för att gå på planet och göra någonting nytt så är det alltid sorgligt när saker når sitt slut. No good in goodbyes. Att säga hejdå till de människor man har träffat dagligen i flera månaders tid. Att inte längre se Gurkan från sitt fönster. Inte sitta på en röd Londonbuss och lyssna på musik. Ta den där latten på Starbucks eller mojiton på Steams. Lämna det som fick mig att börja leva igen. Eller leva över huvud taget. 
 
Att släppa allt hemma, packa väskan och åka hit i september var det fetaste klivet jag kunde göra. Your life begins at the end of your comfort zone. Jag hoppade flera tusen mil utanför min comfort zone. Och jag gjorde det med bravur. Den tjejen som vinkade av mamma och pappa på Landvetter söndagen den 7 september finns inte längre kvar. Jag vet att det antagligen låter hårt att säga. Men det är sanningen. 
 
Jag har vuxit så mycket. Jag har förändrats. Tar inte den skit jag tog tidigare, står upp för mig själv. Inser mitt eget värde. Har så galet mycket mer erfarenhet med mig i väskorna hem. Är så extremt stolt och glad över att jag gjorde detta. För det har varit så himla bra. Så himla bra. Och att jag gick ur skolan med bra betyg gör inte saken sämre.
 
Utöver erfarenhet, minnen, leva abroad och allt annat så har jag även fått världens finaste vänner på köpet. Vännerna som gjorde det här så bra. Är så tacksam för att jag hittade rätt från början. Fick min Londonfamilj. Och jag älskar er.
 
Det känns som fler ord är överflödiga och jag kan inte formulera mig mer. För mycket känslor i kroppen och tankar i huvudet. Jag hade en dröm. En dröm jag har velat förverkliga i så många år. Och så gjorde jag det med. Något jag aldrig aldrig aldrig kommer ångra. It's not a goodbye, it's a see you again. Because this is London darling and my heart belongs to this city.
 

Måndag


Sitter i soffan och filar på min sista essay som ska vara inne idag. Pendlar mellan att prata med Josefin och Nadja samtidigt som jag då och då blickar ut över Gurkan och Heron Tower som lyses upp av solen. London bjöd på helt underbart väder igår. Det är vår i luften och det känns fantastiskt. London som jag bara har 13 dagar kvar i nu. 

Fredagen bjöd på en grym pubkväll. Ni vet när vakten säger "I'm getting used to you two now" och det är allmänt gött häng inne på puben. När de stänger klockan ett men blir kvar en timma till. När man går hem och sjunger högt till "Kung i baren". När man åter igen inser vilket jävla liv man lever här. Igår var vi på Harrods och i Hyde Park, var fint det med. Väldigt fint. 

Denna veckan ska bli epic. Allt från mer shopping till Camden till åka upp i Heron Tower till att fira alla hjärtans dag med J&N. Vi ska göra det på vårt sätt och alla är sjukt peppade. O Bar, brownies, film. Mat. Med mina tjejer. Kommer bli awesome. Självklart är skolan en del av veckan med. Har level test idag och nästa vecka är det dags för vår stora exam. Woopwop men det blir nog bra. 

Vi hörs vänner! :)


London 2014/2015 - Life | | En kommentar |

Två och en halv vecka.

Chillar i skolans lounge samtidigt som jag väntar på min flatmate/bästis/andra halva Josefin. Vi ska dra ut på Londons kyliga gator och hitta på något kul. För nu är det bara 2,5 vecka kvar här innan jag åker hem. Jajamen, jag ska hem igen. 

Planen har alltid varit att stanna. Men efter att ha haft extremt många fler sömnlösa nätter än vanligt och diskuterat fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att åka hem en sväng igen. Och vet ni? Det känns himla bra faktiskt. Komma hem, andas ut, ha en fungerande dusch och träffa familj och vänner. Köpte min livs dyraste flygbiljett igår men får iallafall ha med mig 2 resväskor hem (+ handbagage då) och hänga i SAS lounge på Heathrow. Lär vara så sjukt sliten på söndagen när jag flyger hem så känns fint att ha fri tillgång till mat ❤️


Börjar fundera lite på vad jag vill göra och har en del idéer. Men ska ta en sak i taget. Ingen hets helt enkelt. Kommer sakna London sjukt mycket men möjligheten att flytta hit finns alltid kvar. 

Så 2,5 vecka att hänga med alla fantastiska människor här. 2,5 vecka att maxa shoppingen. 2,5 vecka att dricka Steams mojitos. 2,5 vecka att leva livets liv. Har redan gjort det i 5,5 månad men nu maxar vi allt ytterligare lite till. 

Annars är allt bra. Har som sagt sovit galet dåligt men börjar bli lite bättre nu. Alltid något. Går liksom i 180 nu för att hinna med så mycket som möjligt. Älskade London vad jag kommer sakna dig. 
London 2014/2015 - Life | | Kommentera |
Upp